PEP-setet består av en andningsmask, en envägsventil och åtta olika motstånd.
Montera ett motstånd på ventilens utandningssida, i det vita munstycket. Motståndets kapacitet bestäms med hjälp av en Pep/Rmt manometer. Ju mindre diameter motståndet har, desto större motstånd vid utandning.
1. Välj det motstånd som låter patienten andas utan besvär i två minuter med ett utandningstryck på 10-15 cm vattenpelare.
För spädbarn kan 1,5 mm vara ett riktvärde, vilken sedan ökas gradvis till 2,5-3 mm för äldre barn och vuxna utan lungsjukdom. 3,5 mm kan vara ett riktvärde för vuxna med bronkialt emfysem.
2. Masken måste sitta lufttätt kring näsan och munnen.
Inandning:
Uppmana patienten att ta djupa och långa andetag genom masken.
Utandning:
Utandningen måste ske med viss aktivering, men utan forcering. Det är viktigt att patienten anpassar sig till motståndet och andas med ökad lungvolym.
3. Ta bort andningsmasken efter 10-15 andetag. Uppmana patienten att andas ut kraftig, dvs göra långa och kraftiga utandningar för att förflytta lösgjort sekret upp mot luftstrupen. Be sedan patienten hosta. Växla mellan en uppsättning andningar genom masken och kraftfulla utandningar/hostningar, till patienten känner sig slemfri.
4. Inledningsvis kan viss hjälp behövas för att få masken att sitta lufttätt mot ansiktet. Efter en nogrann genomgång med sjukgymnast kan patienten i allmänhet själv hanterna PEP-satsen.
5. En bra behandlingställning är att sitta med armbågarna mot en bordsskiva.
Vid akuta sjukdomstillstånd kan PEP-satsen användas flera gånger per dag. I kroniska fall bör masken användas 3 gånger om dagen, 15 minuter åt gången. Vid postoperativ behandling kan en timmes användning av PEP-satsen förebygga atelektaser. För att förebygga och behandla atelektas rekommenderas ett tryck på 15-20 cm vattenpelare, och för att avhjälpa sekretorisk obstruktion hos en patient med kronisk lungsjukdom rekommenderas 10-15 cm vattenpelare.